En perfekt skräckfilm del 2

Du ser ett japanskt zombiespöke med Hellraiserfitta och vampyrtänder. "Shit, shit, shit!", tänker du för dig själv och bestämmer dig för att berätta det för någon i din närhet. Antingen vill du berätta det eftersom att det var en ganska cool grej att se, eller så vill du berätta det därför att du är en feg vulva och behöver någon som skyddar dig.
Men anledningen bakom ditt spökavslöjande kvittar, för ingen kommer tro på dig. Va? Ja, ingen kommer tro på dig. Din bästa vän, som du känt sedan ni var knappt lagliga i sängen, skulle inte ta dig på allvar. Din bästa vän, som känner dig lika bra som han/hon känner sig själv, skulle anta att du skämtade, trots att han/hon garanterat vet hur du beter dig när du skämtar och skojar och ljuger. Eller så tar din vän för givet att du har blivit galen.
Om Dan of the Dead ringde mig och berättade att han blivit våldtagen av en varulv så skulle jag skratta. Men när han sedan fortsatte så skulle jag tro honom, och antagligen fråga om varulven hade stor kuk.
I den perfekta filmen litar folk på varandra, i alla fall lite.



Åh nej! Långsamma Romerozombies vill äta upp dig. Vad ska du göra? Ska du gå in i ett hus och således stänga in dig själv? De kommer ju vara kvar nästa morgon, hur mycket du än ber till valfri gud. Och om zombiesarna lyckas öppna dörren, ska du då, istället för att försöka ta dig ut genom ett fönster, springa upp på övervåningen/ner till källaren och minimera dina överlevnadschanser ännu mer?
Nej, du borde istället strosa lugnt och försiktigt förbi alla zombies, och kanske knuffa bort dem som blir lite väl närgångna. Sedan hittar du ett ställe med telefon, vapen och mat. Och ett Nintendo DS.



Brukar alla kvinnor i din umgängeskrets snubbla när de blir jagade? Då ska du skaffa nya girlfriends. Jag känner flera tjejer, och alla kan springa relativt bra. Nästan lika bra som män.
Riktiga människor som springer för livet springer antagligen väldigt fort, rakt framåt, med lätta steg, och de ramlar nog inte alltför ofta. Och de vet att de är jagade, så de behöver inte kolla bakåt tio gånger i minuten.

Du och dina fem vänner går runt i en skog och aktar er för en läskig pedofildrake. Ska ni dela upp er? Det är ju som bekant mycket lättare att akta sig samt skydda sig om man gör det i lite mindre grupper. Och sen, om du till slut är ensam i skogen, så kan du ju gå baklänges ifall draken är bakom dig. Det gör stor skillnad.
Nej, för fan, ni ska inte dela upp er. Om jag var jätterädd så skulle jag inte vilja att min grupp splittrades. Om draken attackerar en grupp på sex personer så har jag ganska god chans att överleva, förutsatt att draken bara behöver en person för att bli mätt. Egentligen borde man, helt enligt skräckfilmsklichéregelboken, omge sig själv av minoriteter, eftersom de alltid dör. Men, vill en drake verkligen äta en smutsig minoritetsperson? Och, vill jag verkligen umgås med sådana?
Om gruppen bestod av enbart manliga, vita män skulle deras överlevnadschanser vara exakt lika stora.


En kvinna, som garanterat kommer snubbla, och en minoritetsperson,
som måste dö tidigt. Vem av dessa kommer dö först? Kvinnan har
ännu inte visat brösten, så hon kommer nog leva ett tag till.


Jag skulle kunna fortsätta i all evighet med detta, men jag orkar inte. Jag tänker nu avsluta med min perfekta synopsis.

Kalle är en vanlig man med ovanligt stor penis. Hans mamma är en häxa som, trots att det kanske lockar, aldrig leker med mörka krafter som hon inte vet någonting om. Kalles pappa är en vetenskapsman som, trots att det kanske lockar, aldrig försöker skapa monster.
Kalle hör en duns under sin säng och går därför och tänder lampan för att se vad som gömmer sig under sängen, men det är inget där. Kort efter hör Kalle ett ljud utifrån. Han ignorerar ljudet, eftersom ljud är relativt vanliga i hans stad.
Ett litet flickspöke kommer ut ur Kalles TV och Kalle slår henne tills hon börjar gråta. Slagen hjälper tyvärr inte så mycket, men det var i alla fall värt ett försök. Kalle ropar på säkert avstånd på sin kompis, så att kompisen inte blir jätterädd, och det var ju ganska smart eftersom kompisen har både hjärtfel och vagina. Sedan hamnar Kalle i en fälla, och han ber sin vän att rädda honom, eftersom Kalle verkligen inte vill spela hjälte. Men Kalles kompis blir också tillfångatagen, och mördaren tvingar med de båda ner till sin mördarkällare. Kalle lyckas sedan rymma, och bestämmer sig för att springa fort som fan, istället för att gå in och spela hjälte. Men mördaren springer efter Kalle. Mördaren springer exakt lika snabbt som Kalle, istället för att långsamt lunka efter men ändå hålla samma tempo på något magiskt sätt.
Kalle ringer sedan till sin mamma och berättar om vad som har hänt, och hon tror honom. När Kalle avslutat samtalet ser han mördarens enorma ryggtavla. han smyger fram och hugger mördaren med en machete som han råkade ha i fickan, och han är knäpptyst när han hugger. Mördaren faller ihop, men han är inte död. Kalle bestämmer sig då för att stampa på mördarens huvud. Efter 10-15 huvudstamp går Kalle tillbaka till mördarkällaren och räddar sin kompis, som råkar vara en väldigt vacker kvinna. En kyss, och sedan fade out till eftertexter.



Kommentarer
Postat av: Wictor

När kommer filmen?

2010-11-12 @ 16:56:03
Postat av: Frenka

Ha ha ha! Romerzombies :) Du är helt grym!

2010-11-12 @ 20:17:51
Postat av: Anonym

Frenka, 8====o

Romerozombies

http://www.imdb.com/name/nm0001681/



Kalle: Eftersom att tjejen du räddade inte visade brösten., så förmodar jag att din mamma kommer göra det. Hoppas, hoppas

2010-11-13 @ 15:46:55
Postat av: bleunt

Det där med minoriteter stämmer fortfarande fint. Det fick jag återigen bekräftat när jag såg Predators.

2010-11-14 @ 13:04:21
URL: http://bleunt.blogg.se/
Postat av: Kalle Balik

Wictor: Jag behöver någon sorts budget, och aktivitetsstödet från Försäkringskassan räcker inte långt. Så jag antar att svaret är "aldrig".



Frenka: ...



Anonym: Aaaaaawkward.



Bleunt: Jag har inte sett den, och jag antar att jag inte har missat något speciellt.

2010-11-15 @ 17:25:31
URL: http://jattestorapistoler.blogg.se/
Postat av: Besviken läsare:(

Hej bloggen. Jag har ett problem där en "skräckhandbok" skulle ha hjälpt mig. Jag lever i tron om jag är någon annan. Jag kan inte leva mer vetandes om vem jag är. Det kan vara världens mest hemska sanning att inse. Jag har letat febrilt efter en beskrivning i hopp om att ifall följande uppvaknande från min tro skulle inträffa

skulle jag vara beredd. Jag hittade det inte och självklart inträffar det abosolut värsta direkt efter jag stängt ner då världens bästa blogg men nu fortfarande världens bästa blogg saknandes ett specifikt scenario. The story goes....

Härom natten låg jag och gråtrunkade till mina awsome tankar, tankar om ljuva pistoler och jättestora kroppsdelar. Utomhus ringlar sig höstnatten kring fullmånen i en erotisk smekande kvävning. Då denna natursköna symbios tillslut förblindar mig når inte längre mina ögon affischen på Justin Bieber som hänger i taket ovanför sängen.

I ett sista ansträngande vilket inte kan urskiljas ifrån verklighet till dröm, som en virvlande tunnel av bländande ljus med en silhuett av Jesus så tydlig men ändock knappt sebar, bränns bilden fast på näthinnan. Under några sekunder är min existens för mig helt omedveten. Följaktligen krymper min största kroppsdel vilken jag nyss hade ett så starkt grepp om. Men ändå till förmån att förbli störst. Pulsen avtar i ett stadigt sjunkande tempo.

Helt plötsligt, som från ingenstans, sveper en otrolig kyla över min karga kropp, Denna kyla är så intensiv, så outhärdlig, att till och med tiden upplevs ha fryst fast i sin egen ohejdbara tidslinje. Jag känner med alla jordens sverigedemokrater. Jag känner med alla som har små pistoler. Jag känner med Harry Potter när dödsätarna våldtar honom i huvudet. Ett ögonblick senare vet jag precis vilket rum jag befinner

mig i. I vilken tid min existens är ett faktum.

I vilket universum hela min familj står blängandes med skinande ögon, välkammat hår, blod i munnen och

bitmärken på halsen, då jag ligger där hjälplös i sängen. Som nämnt tidigare, jag vet exakt vem jag och inser direkt... Fuck jag är en Cullen:S



Hjälp mig! Snälla!



Edward

2010-11-18 @ 01:57:03
URL: http://deathtojacob.blog.com
Postat av: seraph

Det har gått dåligt på jobbet idag pga dåligt humör. Nu har jag skrattat som fan, så nu går det nog bättre. Går det bättre får jag mer i lön. Tack! :D

2010-11-19 @ 10:04:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0